Kommunikation

Ett av de viktigaste medel eller verktyg som vi använder oss av i arbetet idag är kommunikation. Kommunikation ger oss möjligheten att interagera och föra över meddelanden till varandra. Det märks ofta när en person har gått en kurs i retorik eller coachande ledarskap, då de personerna oftast är mer medvetna hur en bra kommunikation byggs upp. Oftast pratas det om verbal och icke-verbal kommunikation. En stor del av det vi kommunicerar med är just icke-verbal kommunikation, studier har visat på upp emot 90 %. Det är skillnad på verbal och vokal kommunikation, vokal-verbal kommunikation är det vi säger medan den nonvokala delen består av exempelvis skriftspråk. Icke-verbal vokal kommunikation är till exempel accenter, tonlägen och andra nyanser i språket medan det nonvokala är kroppsspråk, gester osv. Icke-verbal kommunikation förstärker och förklarar det talade ordet, samtidigt som det får en människa att framstå som mer trovärdig.

Icke-verbal kommunikation tar sitt uttryck i flera olika former, dessa är;
– Taktil (haptics) kommunikation genom fysisk beröring
– Kroppsspråk (kinesics) gester, ansiktsuttryck, ögonrörelser, nickningar osv.
– Kroppsnärhet (proxemics) personligt och socialt utrymme, hur nära får någon komma osv.
– Fysiska egenskaper, bl.a. längd, kroppsstorlek, kläder
– Miljöfaktorer, meddelanden den omkringvarande miljön förmedelar med möbler, belysning. Hur stolar är placerade kring ett bord kan förmedla ett viktigt budskap om hur de som ska sitta runt bordet förväntas kommunicera
– Hur någon talar (vocalics) tonlägen, hummanden, betoningar
Icke-verbal kommunikation är ofta kulturellt bunden, den gest som innebär något positivt i Sverige kan vara något väldigt fult och opassande i ett annat land. När man söker utbildning inom detta bör man därför vända sig till en lokal leverantör som http://www.advantumkompetens.se/.

Det betonas ofta att frågor är en fundamental del av kommunikationen och är en viktig faktor i många professionella yrken. En definitionen menar att “frågor” kan definieras utifrån ett grammatiskt, semantiskt och sociallingvistiskt perspektiv. Målet med frågor är att få information, interagera samt få kontroll över interaktionen. Det som avgör om målet med frågan uppnås eller inte, bör sökas i den respons som frågan framkallar. Hur detta kan se ut i vården beskrivs här.

Frågor kan delas in i olika kategorier, den mest förekommande indelningen är öppna respektive stängda frågor. Öppna frågor innebär en stor frihet av att uttrycka sig hur som helst och den svarande får möjligheten att påverka utsträckningen av sitt svar. Vid stängda frågor är svaren korta samt av specifik natur, exempelvis ja och nej frågor. Det går att resonerar mycket kring ledande frågor som är fulla av antaganden. Frågorna är utformade på så sätt att de leder den svarande mot ett väntat svar. Frågorna benämns som missvisande på grund av att det antagna svaret är underförstått i frågan. Avslutningsvis vill vi ge några tips på hur ett samtal kan bli mer flytande, detta genom att använda sig av struktur, pauser, fördelning och respons.